tisdag 28 september 2010

Andra pedagogiska bloggar

Jag har titta lite närmare på tre av de bloggar vi blev tipsade om.

1. Skolväskans blogg.

Jag tycker det är för mycket information på bloggen. Det går lite långsamt att ladda upp sidorna. Bloggen verkar inte vara en sida för elever, den vänder sig till arbetskamrater ute på skolorna. Joacim Thornström är den som har gjort bloggen, han är lärare i Ma/No, men arbetar på utbildningsförvaltningen i Ystad. En typisk Ma/No lärares upplägg, lite stel med mycket teknik, lite stel i layouten. Jag tycker bloggen är lite väl omfattande, innehållet kanske inte är det vi kommer att arbeta med. Jag följer helst en annan blogg under kursen.

2. Omvärldsbloggen.

En blogg som skolverket står bakom, Stefan Pålsson sköter bloggen. Bloggen vänder sig till lärare och skolfolk, den innehåller ett stort arkiv nyttiga länkar inom många olika områden. Det här kan vara en blogg att följa, men väldigt omfattande innehåll gör det svårt att hitta. Bra med en sökfunktion. Eftersom den inte innehåller någon form av elevkommunikation är bloggen lite utanför vad jag tror vår utbildning kommer att handla om.

3. Broängens ettor. En kommunalskola i Botkyrka.

Alla barn har tillgång till varsin dator och kan utan problem skriva på bloggen. En tydlig blogg för processbloggande. Eftersom alla har en dator ser jag inga andra flaskhalsar än teknikstrul. Det verkar som om alla bilder och texter är sådan lärarna och eleverna har skapat, då bör det inte finnas något problem med upphovsrätten.
En väldigt välkomnande blogg, ett vårdande och eleven i fokus tänkande. Tekniken möter människan i en bra symbios. En bra blogg som bör inspirera andra att arbeta med datorn och bloggar i skolvardagen. En stor och stökig klass i en skola med små resurser kommer nog att ha svårigheter att arbeta på det sätt man gör på Broängen.
En blogg värd att följa, den teknik de presenterar är det vi arbetar med, kan jag tänka mig! Film, bilder, text och möjlighet till inlägg och kommentarer.

Anders Gustafsson

måndag 27 september 2010

Verktyg är begrepp!

Verktyg eller redskap kan vara  intellektuella, språkliga, fysiska, kulturella och psykologiska.

De intellektuella redskapen har vuxit fram under historien inom ovan nämnda områden och är grunden för hur vi är som människor och hur vi samspelar med andra. Det författaren beskriver i boken "Lärande och kulturella redskap" beskriver som artefakter, alltså våra fysiska redskap som människan har tillverkat för att göra överlevandet mer enkelt är en typ av verktyg och redskap.
Till våra arketyper måste vi koppla ett annat verktyg, förståelsen för hur dessa ska användas. Kunna läsa en manual eller ha med sig med ärvda kunskaper om hur artefakter fungerar. Jag vet vad en lie är och vad den är till för. Jag har lärt mig att använda den genom att titta hur andra gör. För att bli duktigare, riktigt förstå hur den fungerar måste jag gå i lära hos en som kan tekniken och vet hur arbetet ska utföras. Lien är ett verktyg, det jag har studerat är ett annat verktyg och en förfinad form av verktyg är undervisningen mot ett förädlat användande av verktyget lie. På så sätt har jag ett fysiskt verktyg, också kunskapen om hur verktyget på bästa sätt ska användas, det intellektuella verktyget.

måndag 20 september 2010

Verktyg förverkligar

Jag svepte runt med kameran i bildsalen för att i bild visa hur delar av bildsalen ser ut och vad som finns i verktygsväg. Ett litet collage arbete i Photoshop så var bilden färdig. Det viktigaste verktyget finns inte med, mina elever.
Salen är väldigt välutrustad, för er som kom ihåg Guns sal på Valhallavägen så har jag försökt att likna den. Det nya är all modern digitalteknik, annars tycker jag att salen påminner mycket om Guns. I dagsläget saknar jag inget, om så är fallet har vår enhet ekonomi för att ordna det. En del datorer börjar bli lite gamla, men fungerar bra för det vi brukar arbeta med, Photoshop, layout, ordbehandling och skriva ut digitala fotografier. Två skrivare och två scannrar finns att arbeta med. Projektor och en fantastiskt nytt modernt verktyg, en digital overhead. Vi kan redigera film i MovieMaker just nu, men kommer även att kunna erbjuda redigering med hjälp av den nya Mac-datorn. Jag har valt bort att ha datorerna kopplade till internet i bildsalen, på skolan har vi nätkopplade datorer i anslutning till bildsalen. Jag kan ta in bärbara datorer vid behov om någon måste arbeta mot Internet. USB-stickor fungerar ju bra!
Jag tycker att bildberättandet hos de flesta av mina elever är underutvecklat. Ytan och tekniken verkar vara det som gäller och är det viktigaste hos dem. Berättandet sker oftast i form av schabloner och symboler. En och annan elev har utvecklat sitt berättande vilket gör det extra roligt att arbeta. De andra eleverna tar också lärdom av dessa. Jag kan tänka mig att dataspel, foto och digitalabilder som många av eleverna möter lägger "ribban" för hur en bild ska se ut.  Att berätta är inte bara jag som bildlärare som brottas med, även lärarna som undervisar i språk har samma problem. Kunskaper om att berätta får vi med oss från olika håll. Många unga i dag läser inte alla skolans ämnen, läser aldrig böcker, går inte på teater, kanske aldrig ser en konstutställning. De tar av olika skäl inte in kunskaper som de behöver för att kunna berätta, de är väldigt kulturellt, socialt och som människor väldigt tomma. Eller tycker att deras berättelser inte duger. Om det är det digitala, datorer eller samhällssituationen får jag och andra fortsätta fundera över.
Som jag skriver ovan så kan ju bilden vara ett verktyg för det egna berättandet. Förståelse för vild och ett utvecklat bildförråd hjälper oss att bli mer levande och tänkande människor. Bild föder bild! När vi får hjälp att närma oss bilder ser jag det som att vi utvecklas inom många områden. Kunskapsbilden som vi möter inom olika fack är inte bara ett stöd för texten, den ökar förståelsen för det vi läser. samtal under bildskapandet öppnar flera nya världar, vi delar med oss och tar till oss. Samtalen blir också ett tillfälle för allmänbildning.
Att använda bilder för att förklara matematik gör att de som "hatar matte" börjar "hata matte" lite mindre, de börjar förstå. Ett engagemang kring bilder och bildskapande kan få eleven att se bilder på annat sätt än det som bara finns som yta. Ett sätt att öka det emotionella och tänkandet.